Blir det någon gång lättare ?

Börjar känna mig mänsklig igen efter 24 timmars magsjuka. Längtar redan efter barnen som åkte till sin pappa i måndags eftermiddag mitt i min magsjuka. Då ville jag helst bara att dom skulle åka här ifrån så jag kunde få spy ifred. Det blev inget pussandes och kramandes när dom skulle åka utan en liten vink igenom bilrutan. 


Nu när jag känner mig bättre så vill jag vakna av små steg som kommer in till mig mitt i natten. Höra dom viska "mamma" vid sängkanten för att man ska på något sätt göra plats i 90 sängen för att sen vakna av att nästa trollunge också vill få plats 💖

Blir det någon gång lättare att vara utan sina barn ?

Kommentera här: